tisdag 23 februari 2016

Gnällinlägg i kubik...





Jag har förstått att det är lite tillåtet att gnälla ibland när man bloggar, så här kommer det.. min gnällinlägg..

För tillfället är jag dunderförkyld och har gått in i v 3 av snuva och nysningar, helt sanslöst vad en nysning kan sitta fast i näsan. Jag är ganska uttråkad och sitter för närvaranade på Shanticenter där jag har min yogaverksamhet. Det är den jag vill gnälla lite över..

Den går inte som jag vill. Jag vill ha klasser varje dag och att alla ska veta att jag finns. Jag vill lära ut och lära mig massor av yoga. De tre sista veckorna har jag bara kunnat sitta i soffan/ ligga i sängen eller masa mig runt på trötta fötter i min lilla lägenhet. JAG BLIR TOKIG!! Jag kommer inte på vad det är jag missar för att få snurr på det hela...

Dessutom blir jag så grymt besviken på mig själv när jag inte kan leverera, dvs ha yogaklasser eftersom jag varit så sjuk.

Är det så att jag ställer för höga krav på mig själv? Att jag sätter ribban för högt och siktar mot stjärnorna istället för trädtopparna?

Ska jag sänka mina krav och vara nöjd för nu? Låta tiden har sin gång och vänta till efter sommaren? Jag har ju bara varit aktiv i 6 månader och har en dag som är en fast dag med yoga.

Frågorna är många men det som känns mest är otillräckligheten, att jag vill göra mer men inte kan. :-(

onsdag 17 februari 2016

Yoga vid feber och infektion i kroppen.

Nu är det exakt en vecka sedan jag började bli förkyld och det har varit en snorig vecka med feber, fyllda bihålor och mycket rossel i lungorna.

Idag googlade jag på yoga + förkylning idag för att kolla lite om man ska yoga när man är sjuk. Det var visst raka motsatsen, att yoga är inga problem men däremot skulle man kanske inte göra det när man har feber. Det är samma sak med all träning, man ska inte träna när man har feber eller en infektion i kroppen. Risken är då att man kan få hjärtmuskelinflammation och DET vill man inte ha. Det är ett högt pris att betala för att se bra ut och risken finns att du tom kan dö av det.

Promenader är att rekommendera, det mår man alltid bra av, men inte någon pulshöjande träning där du anstränger kroppen till det yttersta. Man ska lyssna till sin kropp och ta hand om den, vi får en till skänks när vi föds och den bör vi vårda medan vi lever. När vi dör återgår den till jorden och våra själar vandrar vidare. Så låt fåfängan och envisheten vila lite någon dag eller två.. eller kanske tom en vecka så kroppen hinner ifatt sig själv.

Jag har sedan 1 oktober 2015 varit sjuk i influensa/förkylning inte mindre än tre gånger, dvs 2 månader mellan varje sjukdomsperiod. Visst är det surt och det var inte förrän en av mina elever frågade hur jag har det privat som jag började fundera. Jo men visst, så är det ju.. jag har en lång skilsmässoprocess bakom mig med allt vad det innebär, jag är arbetslös och har flyttat under det sista året. Det är inte så konstigt att jag blivit sjuk... Jag är glad att Mary hållit sig frisk..

Men summan av kardemumman är:

Yoga när du kan så länge du känner att du orkar och inte har feber/infektion i kroppen'
Ta gärna en promenad istället så länge du orkar
Kroppen kan reagera på psykiska/fysiska förändringar, dvs ev flytt, mycket bråk mm, med sjukdomar och infektioner.
Lyssna på kroppen och säg nej till det som är roligt också, DU måste vila.

Sköt om er och drick gärna en spirulinadryck med ingerfära i. Jag har aldrig tyckt om det men det var en James som rekommenderade det så då var jag tvungen att testa, riktig gott :-)

Kram

Trasselmaja


Krossade illussioner och hjärtan..

Jag pratade precis med en nära vän till mig, Peter, och han var riktigt ledsen. Om det är någon som har otur i kärlek så är det han, i hans favoritsport går det bättre.. så det stämmer väl: tur i spel otur i kärlek.

Han hade träffat en tjej som han blev så intresserad av och som visade intresse för honom. De messade till varandra och upptäckte att de båda kände något för varandra. Han var verkligen förälskad och tyckte så mycket om denna kvinna han träffat. I hans ögon verkade allt SÅ hoppfullt för honom och hon var perfekt i hans ögon. Hon var kvinnan med stort K.

Tiden gick och messen blev färre, hon skyllde på att messenger lagt av. Sms:en blev färre, det skyllde hon på att tiden gick så fort att hon inte hann eller så sa hon inget alls.
Hon lovade att de skulle ses och gav hela tiden hopp om att ses.. men tiden gick och Peter blev mer och mer förkrossad.

Idag vågar han inte lita på en kvinna alls. Han har byggt upp en mur runt sig som en kvinna en vacker dag har ett gediget jobb att riva ner. Allt detta vackra som hon sa och skrev köpte han med hull och hår, han trodde verkligen på henne och gav henne hela sitt hjärta. Vad gjorde hon..

Hon slet ut det ur kroppen på honom, slängde det på marken och hoppade på det!!!!

Varför gör vi människor så mot varandra? Ljuger, bedrar och talar inte klarspråk från början? Är det inte bättre att tala sanning och säga som det är istället för att få ett förtroende, kärlek och ett hjärta. Det är människors känslor vi pratar om och vissa människor tar det så lättvindligt.
Äh, h*n klarar sig, det är en vuxen människa vi pratar om så h*n vet var som gäller. Nej, det är inte alltid en vuxen människa med ett redan sargat hjärta vet vad som gäller i datingdjungeln. Att kärlek har blivit en slit och släng-vara är något han fått lära sig ganska snabbt genom att få sitt hjärta krossat ännu en gång. Hur ska han någonsin kunna lita på en kvinna igen???

För honom är vi kvinnor bara svekfulla bedragerskor som inte är värda ett skvatt just nu. Han har helt tappat tron på mänskligheten och kärleken.

Vad kan vi, och framförallt jag, lära oss av detta.. Att det inte går att lita på någon? Att man ska hålla hårt i sitt hjärta och låta muren vara uppe.. LÄNGE...
Att det inte finns något längre som heter äkta kärlek.. ja, jag vet faktiskt inte..

Jag trodde och tror fortfarande på äkta kärlek. Jag hoppades att jag hade hittat den, men jag vet inte längre..

Jag ber er som läser detta, ta vara på kärleken och var framförallt ärliga... det betyder mer än ni tror.

Kärlek till er

Trasselmaja

tisdag 16 februari 2016

Pubologi...


I julklapp förra året fick jag en riktigt fin present, ett besök på Pubologi. En mysig restaurant inne i gamla stan där man får en provsmakningsmeny med flera olika men väl sammansatta rätter. Den ena följde den andra och det gick som en röd tråd i hela menyn. Jag kan varmt rekommendera detta i present till någon som du vet tycker om speciell och god mat. Vi satt i ca en timme och njöt i lugn och ro, den tiden räcker gott och väl. Personalen var fantastisk och den tjej som hade vårat bord var så trevlig och berättade mycket om maten, vad den innehöll och tog reda på om det var något speciellt med drickan vi fick. En eloge till henne, hon gjorde kvällen mer minnesvärd.


På menyn här kan ni se vad vi fick att äta och vad vi fick att dricka. Eftersom jag körde drack jag alkoholfritt och det var underbar äpplemust som fanns i olika varianter och modeller. 

Förrätten som bestod av lite smått och gott.




 Förrätt nr 2 som var lite speciell.




En av våra gudomliga drycker, Majken. :-)


Huvudrätten som var fågel, liten men naggande god.


Desserten som var inbakat, jäst äpple i glass. 


Mitt trevliga sällskap och julklappsgivaren, Andreas. En kär vän som för tillfället är i Australien. :-)



Såklart lite choklad till kaffet.. mmmm.. så gott.

Ni bör innan ni ångrar er boka ett bord och njuta av en välsmakande timme på Pubologi. Jag kommer definitivt inte glömma min kväll där.

Kram Trasselmaja

söndag 14 februari 2016

Nu är valentine över och det känns så bra :-)


Nu är denna alla hjärtans dag 2016 över och det känns SÅ bra. Jag brukar alltid rata denna dagen eftersom den är för mig ganska kommersiell och plottrig, men.. i år gjorde jag något jag ALDRIG gjort förut: Jag skickade ett valentineskort anonymt till en som jag håller som lite kär och som jag känner att jag vill lära känna bättre. H*n hade en aning om att det var jag, och jösses vad nervös jag varit i veckan. Jag skickade kortet på vinst och förlust för att jag ville och sedan glömde jag bort det. Så igårkväll när jag gått och lagt mig låg jag och Mary och pratade om homosexualitet och kärlek så kom jag ju på det... Herregud!!! Tänk om h*n skulle bli arg och irriterad. Nu var det inte så, vilket känns jätteskönt.. Så nu kan jag sova gott inatt.

Det fina i kråksången är att vi kommer nog ses framöver :-)

Så nästa år kanske jag kan fira valentinesday med en god middag i fint sällskap av en mysig vän..

Kärlek till er

Trasselmaja

Flyktingkrisen i ett barns ögon..



Imorse att vi och lyssnade till radion till frukosten som vi alltid gör och på nyheterna berättade de om asylboendet i Söderhamn där det varit bråk och folk blivit skadade i bråk.
Mary frågade då varför de bråkar.. ja, vad ska jag säga som mamma? Jag fick sägs som det var att de har olika åsikter och kommer från en väldigt våldsam tillvaro med krig och fattigdom. 
Då tittar hon på mig och säger: men varför måste de komma hit då? ( DÄR kände jag en oro komma krypande)
Jag frågade lite försiktigt varför de inte fick komma hit och var de skulle ta vägen, för de kan ju inte åka hem.
Då svarar min underbara dotter: De kan väl åka till Danmark och när de blivit snälla igen kan de komma tillbaka.  Då får de bo här hur länge de vill, bara de är snälla.
Det är min dotter med ett hjärta av guld och en rättvis tankegång. Jag älskar henne så oerhört mycket.
Mary, du är min skatt.. mitt allt. Mamma älskar dig härifrån till evigheten <3
Trasselmaja

fredag 12 februari 2016

Döende som en hel karl och hästresor..

Jag förstår inte varför det är så svårt att sova när man har feber? En rörelse och det känns som att jag dööööör. ..
Att jag får feber är lika sällsynt som en flygande fisk, men när jag väl får det har jag ont i tamigsjutton hela dj**la kroppen. Från hårrötterna till fotsulorna smärtar det, lederna värker och tom naglarna gör ont. Så har det varit sedan jag var liten, min älskade Papi är precis likadan. Jag hat ju fått massa konstiga grejer från honom så varför inte detta.. hahaha.

Mary har som tur är inte fått detta symptom. Får hon feber är hon precis lika pigg som alltid. En gång fick hon Alvedon. . Jösses vad hon blev speedad. När den sedan slutade verka föll hon som ett korthus.

Klockan är nu 01.00 på natten till fredag och jag kan inte sova. Ligger här och kollar ridsemester till England. Mary pratade först om London, men sen kröp det fram att hon ville åka och rida. Bo på en riktig engelsk farm och rida på dagarna. Ta hand om hästarna morgon och kväll och äta engelsk mat. Speciella önskemål den damen har. Men det är klart, för mig låter det bättre än en shoppingresa till storstaden. Jag trivs nog bättre på landet där man kan åka runt och titta på gamla kyrkor och uppleva det "riktiga" england.

Nu ska jag bara kolla runt lite och hitta ett perfekt ställe. Lancashire verkar ok, det ligger på västkusten och ganska nära höglandet om jag kollat rätt. Jaja.. vi får väl se.. ska bli roligt att överraska henne iallafall.  Hon väljer ju detta före både Mallis och Göteborg. Hennes semester så hon får välja. :)

NU ska jag se om John Blund är i krokarna.

Natti och suss gott

Trasselmaja

torsdag 11 februari 2016

Det sista i lådan...

Älsklingen

Jag saknar dig
Vad gör du nu?
Kanske saknar du mig också..
Åh, vad jag längtar efter dina ögon, din mun
din haka, din söta lilla näsa.

Åh, vad jag längtar efter att så smeka ditt ansikte med mina fingertoppar.
Efter att få kyssa dina mjuka läppar.
Jag längtar efter dig,
Vill känna dig här...
Hör du inte hur mitt inre skriker efter dig..

Var är du?
Åh, vad jag längtar...


Kom hit:

Sitt inte hemma själv,
jag vet att du vill vara här.
Du är blyg, du vågar inte öppna dig helt för mig.

Vet att du tycker om  mig, och känner mer än så för mig.
Jag saknar dig ständigt,
allt känns öde när du inte är här.

Min älskade, kom hit, stanna här..

Också den:

Också den som är ovan vid ord har mycket att säga
Också den som är van vid ord kan ha svårt att tala
Med ord kan vi nå varandra, men också med ögon och händer

Jag ser på dig
Jag rör vid dig
Eller säger: Jag älskar dig.

Och du kan svara med ord, hand eller öga...

Tårar:

Varför är dina ögon så våta?
Varför darrar din mun sådär?
Älskling, du måste förlåta
Glöm det onda du inom dig bär.

Låt dina ljusa minnen få råda
Minns den tid som en gång var
Då lyckan vi fann vi båda
Lyckan som ännu finns kvar.

Sommarsorg:

När våren slagit ut i full blom träffade jag dig.
Då sommaren kom var jag den lyckligaste kvinnan på jorden.
Glöden mellan oss var så het som aldrig förr
Hösten kom och allt gick som vi ville,
Både vintern och våren gick med stora steg.
Men någonstans tappade glöden lite av sin hetta.
Efter sommaren, på höstkanten, var den helt borta.
Varför?
Varför?
Går det att finna denna glöd igen??

onsdag 10 februari 2016

En hemlig beundrare..

Jag vaknade idag av att telefonen ringde och det var en tjej från Blomstersnäckan i Nynäshamn. Hon hade en blomsterbud till mig och undrade om jag skulle vara hemma under dagen. Visst skulle jag det, Mary är ju sjuk så jag springer ingenstans.

Men gud vad vi vart nyfikna nu: VEM hade skickat blommorna och varför? Genast började vi spekulera om vem det kunde vara. Jag visste vem jag hoppades att det skulle vara och Mary trodde det var hennes pappa som skickade en krya-bukett. Jag frågade runt lite bland folk som jag misstänkte men ingen visste något, så jag höll tummarna att det skulle vara en hemlig beundrare eller en ny hjärtevän.


Vi väntade och väntade.. tiden drog ut på tiden och jag blev mer och mer nyfiken. Till slut kom budet och det var en underbart fin bukett tulpaner från Isabel och Theodor med familj. Gissa om den värmde i hjärtat. Hon är så gullig och ja, hela familjen är så gulliga och goa. 

I lördags åkte jag dit efter jobbet och det var så skönt att bara kunna vara, det är så avslappnat och relaxat. Precis som man vill ha det när man hälsar på vänner.

Vackra röda tulpaner i mammas gamla 70-tals vas. Perfekt kombo.
Jag är så glad att jag funnit en sån fin vänskap i Isabel, Gavin och ungarna. Mary älskar att vara där också och det är inga problem med ungarna när de leker. Dessutom får jag mysa med lilla Iris ibland också. Det är mysigt...

Jag får väl bara vänta och se om jag få dendär buketten eller kortet av Mr J någon dag.. ;-)

Natti och sov sött

Trasselmaja.

Lite mer från hörnet...

Erkännandet...

Din blick förgör det starka försvar jag byggt upp och dina smeksamma ord läker såret i mitt hjärta.
Din famn värmer min frusna kropp och din kärlek får mig att smälta.
Den ömhet du utstrålar får känslor jag begravt att vakna till liv igen.
Ditt sätt att se på mig får allt omkring mig att försvinna och kvar är endast du och jag.

Dina kyssar får mig att skälva av åtrå och när du sedan älskar med mig rämnar de murar jag byggt upp mot dig.
Jag blir en ung och sårbar kvinna vars kärlek och åtrå vaknar till liv, en kärlek som länge varit begravd.
Du får mig att öppna mig, öppna dörren till mitt innersta och dela min själ med dig, mitt allt....

Kommer jag någonsin få känna dina armar hålla om mig igen?
Få känna dina ömma läppar smeka min hals för att sedan söka sig till mina och förena oss i en het kyss.
En kyss vars intensitet inte är av denna värld..

Kommer jag någonsin få se in i dina glittrande vackra ögon och känna hur mina känslor stärks och min kropp fylls av känslor för dig?


Vad underbart

Att få somna bredvid dig och lyssna till dina andetag när du somnar in
Att få vakna vid din sida tillsammans med gryningen
Se där dina ögon vaknar och blir lika blå som himlen
Se dina läppar le
Höra din hesa röst i mina öron

Vad underbart...

Att veta och känna att det är mig, just mig, du vill ha just då
Så underbart att få vila mitt bekymrade huvud mot din axel
Att låta sömnen ta mig med mitt huvud mot ditt bröst
Att känna att du är till för mig, just mig, just då

Att vaggas till sömns i dina starka armar är allt jag någonsin dröm om..
Och när du viskar i mitt öra att allt kommer bli bra och sedan kysser mig i nacken, då vågar jag hoppas en liten stund..

På dig och mig...

Kort sagt om relationer:

Jag trodde att drömkillen fanns..
Nu vet jag bättre..

Du vill ha mitt hjärta,
Går det bra med ett krossat??

Konsten att lyckas med äktenskapet är att berätta för mannen vart han vill att skåpet ska stå..

Jag hade inte tänkt starta en skogsbrand, bara en liten eld i ditt hjärta...


tisdag 9 februari 2016

Dikter i ett hörn..

Jag hittade en gammal låda med massa dikter i när jag flyttade nu och de var riktigt roliga att läsa. Jag trodde inte jag kunde skriva så fint och med sån känsla. Ett litet brev och annat låg där med. Här får ni gärna läsa om ni vill, kul att kunna dela med sig av så starka känslor som knappt existerar längre. Det var riktigt längesedan..

1995

Vår kärlek var som vinden, den stormade sig fram
Den väckte liv i glöden, vi tändes och vi brann
Men vinden mojnade sakta, och elden den brann ut
Kvar fanns bara aska, av det som fanns förut
Kanske under anskan, en liten glöd finns kvar
Kanske vinden vänder och blåser liv i det som var.

Kärlek...

Är det något man kan ta på?
Något man kan känna i sin hand?

Är det när jag ser samma stjärnor som du?
Eller när vi tänker samma tanke?
Är det när jag känner mig rofylld av att höra din röst
eller känna din närvaro?
När jag känner tillfredsställelse av att kunna sträcka ut handen och röra vid dig?
När min kropp och mina sinnen saknar dig?

Är det kärlek??

Dina ögon:

Dina ögon är de finaste jag sett.
Till dig jag mitt hjärta gett
Nu mina tankar i ord jag klär:
Du den underbaraste på jorden är....


Avstånd:

Du är så långt borta, men ändå så nära.
Jag kan höra dina andetag i mitt öra,
men när jag vänder mig om finns du inte där.
Jag viskar ditt namn ömt i natten,
det enda svar jag får är tystnaden.

Min kropp värker av saknaden efter dig,
den enda bot som finns är att ha dig hos mig.
Mitt hjärta blöder av kärlek
det finns inget som kan stoppa flödet.

Vi träffades nyss,
men det känns som vi känt varandra i evigheter.
Vi tillbringade så lite tid tillsammans,
för mig kommer den vara ovärderlig

Varför fick vi inte mer?
Varför?

Vi ville ju båda två....

söndag 7 februari 2016

Söndag, mammavecka och sportlov.

Jag och min skatt på väg till chokladmässan 2015

Gud vad en vecka kan gå långsamt ibland, den liksom bara segar sig fram och det tar en evighet. Jag lämnar alltid Mary till hennes pappa på söndagar och en vecka senare kommer hon tillbaka till mig för att ha mamma-vecka. Det är så skönt att få hem det lilla underverket och det är alltid lika mysigt att få vakna upp bredvid henne på måndagsmorgonen till en ny vecka och en ny skoldag.
Det finns de som har åsikter om att vi delar lika på tiden tillsammans med våran dotter, men jag känner att det är ett perfekt arrangemang. Att Mary är här en vecka gör att hon hinner landa och känna sig lika hemma här som hos pappan sin. Dessutom så ringer hon till honom när hon saknar honom eller så åker vi dit.

Dessa veckor tillsammans med Mary går ruskigt snabbt. Det är som att tiden bara flyger iväg och helt plötsligt är det dags att köra hem henne till hennes far igen. Nu är det snart lov och vi har hela veckan tillsammans. Då funderar jag på om vi ska ta och upptäcka och hitta på massa kul grejer, lite museebesök och sovmornar. Dagsutflykter står närmast på schemat, jag vill ju bara en bra mamma och hitta på roliga saker som hon kan lära sig av även om det är lov. Wasamuseet, TomTits eller något biobesök kanske. Den glada dinosaurien ligger högst upp på önskelistan över biofilmer för Mary och mig. Någon som vill gå med kanske??

Hur som.. nu ligger hon och snarkar som en liten gris i min säng och det är ett underbart ljud. :-) Jag bara älskar ljudet av hennes andetag och veta att hon har det så bra som ett barn kan ha det.
Innan jag fick henne trodde jag visste var det var att älska någon, men nu vet jag bättre. Kärleken till ens barn slår det mesta i känsloväg.

Ni får alla ha en underbar kväll och suss gott.

Trasselmaja.

torsdag 4 februari 2016

Lästa kort och stjärnor

Det kan stå skrivet i stjärnorna eller i sand...

Jag har fått mina kort lästa flera gånger och de säger alltid samman sak: TÅLAMOD och TYDLIGHET. Jag som är varken eller just nu. Tålamod är... eller var.. inte en av mina starka sidor. Men nu när jag yogar och har ett ganska stabilt lugn så har jag helt plötsligt jordens tålamod, jag kan vänta som det känns i en evighet. Vilken förändring egentligen... spännande :-)

Igår var jag i studion och Andreah läste mina kort för skoj skull och där stod att i stjärnorna finns hopp om framtiden och i nästa kort stod att vi inte är i fas just nu och att vi kommer bli synkade om tålamod finns. Idag fick jag en distansavläsning och även där stod att vi hade en framtid ihop OM vi pratade med varandra och var tydliga med vad vi ville, även osynkandet fanns där.

Gud så spännande om det verkligen stämmer.. Jag tror fullt och fast på kortläsning, medium och det spirituella. Hade någon sagt det till mig för några år sedan att jag skulle bli avläst om framtiden och kärleken skulle jag aldrig trott på det. Faktiskt är det spännande att höra om och hur det kan komma att bli eller kanske kommer bli.

När jag var på yogafestivalen så köpte jag mig två kortlekar, en med änglakort och en med tarotkort. Jag har läst av dom en gång för mig och en gång för Andreah. Jag måste studera dom lite mer och lära mig hur jag läser av tydligare. Det är lite kul att kunna lägga tre kort på morgonen och se hur dagen blir. Inte så att jag tar ut dagen i förskott men lite för att kunna ha en hint om hur det blir.

Jag är ju så fruktansvärt nyfiken av mig och kan ibland inte vänta på att veta...

Nu vet jag att jag dock ska lägga mig och vakna till en ny underbar dag imorgon med oväntade händelser och spännigar.

kram och natti

Trasselmaja.

onsdag 3 februari 2016

Alla hjärtans dag och han...



Ok, vi är alla överens om att det är alla hjärtans dag snart och att butikerna svämmar över av dessa både små och stora nallar, kort, blommor mm. Jag tycker SÅ illa om denna dag, och det är något jag aldrig tyckt förut. Jag älskar alla möjliga dagar att fira; kladdkakans dag, kramens dag, kanelbullens dag mm men just iår är alla hjärtans dag en ren skitdag. :-( Den dagen suger verkligen....


Att fira detta uppfanns i slutet av 400-talet och det var helgonet Valentin som firades. Det vad dock inte förrän på 1300-talet i England och Frankrike som den romantiska delen började firas. Men de första valentinkorten kom på 1800-talet. Då var det med engelska dikter som rimmade och söta bilder.

Idag är det mest rosor som säljs den dagen, så många som 4 miljoner röda rosor säljes denna dag til förmån för våran kära som vi firar.

Jag önskar hett att jag kunde fria min "valentin" men det går tyvärr inte. Han är lite seg och har nog inte förstått riktigt vad jag tycker och tänker om honom..
Så det blir jag och Mary som kommer åka och äta en god middag någonstans. Om hon får välja blir det hennes favorit i Haninge. Jag skulle dock gärna sitta på ett ställe, gärna Häringe Slott på deras afternoon tea och bara njuta av denna trevliga man.

Jag vill också fira valentin som alla andra kära och galna gör. Göra frukost på sängen och skämma bort någon för en dag lite extra. Överraska och glädja...  Håll tummarna att jag får göra det nästa år.

Men ni som firar får ha det så alldeles underbart och njuta för fullt.

Kramar och kärlek i massor

Trasselmaja